Kullarullaleden - en del av Skåneleden

2021 gjorde jag ett jobb i Kullabergs naturreservat där jag kollade och testade tillgängligheten i området och i samband med det kom jag för första gången i kontakt med en av de finaste lederna som jag åka på, Kullarullaleden.

Leden som är30 km invigdes 2014 och är en del av Skåneleden och som börjar i Mölle och går utmed havsbandet ner till Höganäs där den svänger österut och slutar vid Kattarp. Innan leden fanns gick här Möllebanan, mellan Mölle och Höganäs, men efter att den revs blev det en mycket omtyckt cykel/rullstolsled. Det är väldigt ovanligt med längre leder som är anpassade för alla och då tänker jag inte enbart på leden i sig utan även om det finns anpassade toaletter och boenden, som jag tycker ska finnas för att det ska klassas som en anpassad led, spontant kan jag komma på två, Klarälvsbanan och Kullarullaleden. Bäst att säga att det inte finns anpassade boenden och toaletter i varje by utmed leden, men tillräckligt enligt min mening.

När jag var där förra året åkte jag bara några kilometer av banan, men blev omgående intresserad av den och började fundera om man kunde göra något evenemang för att göra lite extra reklam för leden, och tack vare ett bra kontaktnät medunderbara människor började planeringen lite smått i början av 2022. Eftersom jag satt i Stockholm och övriga i Skåne så blev det en hel del digitala möten, men så småningom kände vi oss så färdiga med planeringen att vi kunde sätta ett datum för vandringen, 28–29 maj 2022 och sprida det i olika kanaler. Jag åkte ner några dagar tidigare med tåget för att reka banan lite mer än vad jag gjorde senast.

Under min tid i Skåne bodde jag på Destination Strandbaden som ligger några kilometer norr om Höganäs, ett riktigt trevligt ställe med ett bra anpassat rum. Köket var dock inte anpassat vilket var lite synd för man fick laga sin mat själv, men att ta sig till Höganäs är ganska lätt, antingen tar man bilen eller så gör man som jag gjorde, rullade utmed leden ner till Höganäs som är en underbar ort där det är lätt att ta sig fram på de flesta gator. Orten nämndes för första gången på1400-talet vid namn Höyenaess och var till en början ett fiskeläge, men som vuxit till sig, men man har ändå bevarat en hel del gamla hus vilket är kul.

Eftersom jag åkte ner några dagar tidigare än själva eventet så hade jag en hel del fritid så under den tiden undersökte jag leden under den tiden och min första reflektion var, jösses vad fint det var och jösses vadblåsigt det är! Det var bara att be till vädergudarna för uppehåll och mindre vind, men när jag vaknade på lördagen, dagen vi skulle starta så verkade gudarna inte ha lyssnat på vad jag sa, det öste ner regn och vindarna var inte att leka med de heller, så det var bara att dra på sig regnkläderna efterfrukosten, sedan hoppa in i en färdtjänstbuss som skulle ta mig tillstartplatsen, Mölle station. Den fungerade som station från början till mitten av 1900-talet, men som idag används av byföreningen.

När klockan började närma sig tio då det var sagt att starten skulle gå började det droppa in fler och fler deltagare, men när man har med färdtjänst att göra så får man alltid vänta lite extra för det där med att passa tider är inte deras starkaste sida, men till slut hade alla kommit så 30 minuter efter utsatt tid drog vi iväg. Som jag nämnde tidigare så är Kullarullaleden en del av Skåneleden, men Kullarullaleden har en speciell symbol, en väldigt tydlig sådan, så det är väldigt lätt att förstå vart leden går någonstans, förutom på några ställen där får man tänka till lite. Det är otroligt mycket att se efter vägen, man passerar inte mindre än fyra naturreservat i närheten av leden, det första vi kom till var Möllehässle naturreservat som bildades 1956. Området är rikt på bland annat orkidéer, men speciellt för området är den så kallade klockgrodan som bara finns i vissa delar av Skåne. I reservat finns det några vattenpölar där de håller till och har man tur så kan man höra deras klockklang vilket man gör bäst på avstånd under varna vår och sommarkvällar. Tyvärr så var det inget som vi hörde, i alla fall inte jag, men vi stannade i alla fall till för en första paus med lite kaffe och kaka för att ladda batterierna. Som tur var så hade vädret svängt om från regn och blåst till ett mycket trevligare väder, lagomt varmt och lite vind. Det här var en vandring som man inte behövde anmäla sig till utan man fick haka på vart man ville och avsluta vart man ville och när vi kom till Lerhamn vek några av medans jag och några till fortsatte. Ska jag vara ärlig så hade jag inte riktig koll på vart alla deltagare var någonstans, men det vet jag att mina kära vandrarkollegor hade, så jag fick lita på dom. I Lerhamn låg för övrigt nästa naturreservat, men för att komma dit så var man tvungen att vika av från leden eftersom det låg vid havsbandet. Reservatet som bildades 1977 har ett ganska långt namn så det är svårt att komma ihåg vad det hette, men Nyhamnsläge - Strandbadens kustheds naturreservat är namnet. Strandremsan breder ut sig kring en moränrygg, som går ut i havet vid Kullens havsbad. Det grunda området kring revet är viktigt för rastande sjöfåglar och häckningsplatsunder vår och sommar.

Efter ytterligare några kilometer så kom vi till Strandbaden där jag huserat några dygn och här stannade vi till för lunch, världens största och goaste räkmackor. När jag fick se mackan trodde jag inte att jag skulle orka äta hela, men den var så vansinnigt god så det dröjde inte länge så var den uppäten. Här mötte vi några andra deltagare som hade gått leden lite för sig själva men som ville haka på oss för vidare färd söderut.

Efter ytterligare några kilometer kom vi till Höganäs och här vek vi av leden för en stund och orsaken till det var att vi hellre ville gå utmed hamnen och småbodarna bort till där det var lämpligt att haka på leden igen. Dagens slutmål var Lerbergets camping som låg bara några kilometer söder om Höganäs så det var inte långt, men det var så otroligt vackert så det blev en hel del fotografering efter vägen. Håll till godo med både bilder från förra året när jag var där och bilder från årets vandring.

Till slut kom vi äntligen till campingen så väl där rullade jag in i receptionen för att få tilldelad en tältplats. Tidigare så har jag kunnat tälta lite vart som helst på campingområdet, men här blev man tilldelad ett platsnummer och det var inte det lättaste att hitta den och när vi väl hade hittat den såg vi att det var både rötter och stenar där det var tänkt att vi skulle vara så vi sa till att få en annan plats vilket vi också fick. Tidigare har jag alltid haft med mig eget tält, men den här gången fick jag låna av Friluftsfrämjandet och eftersom det var ett helt nytt tält för mig så fick jag hjälp med att sätta upp det, så även min tältkamrat som aldrig tidigare hade bott i tält, så på kvällen gav jag henne lite tips på vad som var bra att tänka på när man var ute och tältade, men efter den lilla lektionen var det dags att gå och lägga sig, inte för att klockan var speciellt mycket, typ åtta, men myggen var ganska aktiva, plus att vi kände av dagens vandring.

Det här var första delen av storyn om Kullarullaleden, inom kort kommer den avslutande delen och förutom att jag berättar om själva vandringen så ger jag även tips på andra tillgängliga platser utmed leden.

‍